| Sopp kan fjernes (Grå Vinduskarmer)
I
ubehandlede vindusrammer vil man ettervert oppdage at treet blir grått. Det er sollyset
og fuktigheten i felleskap som bryter ned cellulosestoffene i treet. I denne nedbrutte
overflaten finnes også grobunn for sopp. Er man raskt ute med utbedring, kan det være
tilstrekkelig å drepe soppen med en spesiell soppvask , eller ved hjelp av klorholdig
vaskemiddel. Deretter pusses med slipepapir ned til friskt treverk.
Er treverket hardt angrepet av misfargede sopper,
kan det være nødvendig å gå grundigere tilverks med sterkere midler. Blant annet blåvedsopp
som forøvrig er trebåteierens store skrekk kan fjernes ved hjelp av en blekeprosess. Til
dette trengs hydrogenperoksyd (35%) og ammoniakk. Begge deler fås på apotek. Bruk
hansker og les bruksannvisningen nøye før du går til verket . Husk at dette er etsende
stoffer! Sørg likeledes for god utluftning under arbeidet
Påfør først
hydrogenperoksyd, deretter ammoniakkoppløsningen.
OBS!
Ammoniakkoppløsningen må ikke komme i kontakt med klorholdige midler. Det er derfor ikke
tilrådelig å forsøke seg med klorvask først.
Etter
påføring av ammoniakk starter etsningen og man får en skumdannelse.
Bruk helst vernebriller under denne delen av behandlingen. Det kan
være lønnsomt og ha litt vann og en ren pensel for hånden. Dermed har man mulighet for
og dempe prosessen, hvis man syntes det blir for voldsomt.. Om man ikke er fornøyd kan
prosessen gjentas. La treverket tørke godt opp før pussing med sandpapir. Man må selv
avgjøre hvor grovt papir, man skal bruke i forhold til hvor mye treverket har reist seg
Siste del av arbeidet foregår med fint papir. Etter at slipestøvet er fjernet, kan
ønsket behandling av treverket utføres
Renovera gamla fönster
- inte alltid för dyrt!
Er skrevet for Svenske forhold men det gjelder nok i Norge
med
När våren kommer är det dags att börja se över
fastigheten och inte minst fönstren. Fönstren är husets ögon och det gäller att
behandla dem därefter, dvs varsamt. Vi ger samma råd som alltid - gå igenom era
fönster noga innan ni beslutar er för hur de ska åtgärdas.
Gamla, fina fönsterbågar ska hanteras med respekt, för
de är resultatet av skickligt hantverk med kådrikt och starkt kärnvirke och anpassade
till byggnadens personlighet.
Det ska mycket till innan sådana träbågar behöver kasseras, även om de är grå,
slitna, spruckna och har smärre rötskador.
Trots det ser man ofta bortslängda fönster med krossade rutor i en container fastän
virket är i gott skick. Då har någon lyckats övertala husägaren, ofta en
bostadsrättsförening, att slänga dem och byta ut dem mot nytt.
I själva verket har de slängt pengarna i sjön - dvs i containern!
Sämre virke
Trots all modern teknik är nyare fönster tillverkade efter 1950 talet ofta i mycket
sämre skick. Virket i dem är mest snabbvuxet, löst och mjukt, kanske fällt under
sommarhalvåret då den sockerrika saven rinner i stammen, sen snabbtorkat.
Men sockret stannar kvar och blir lätt mat för mögelsvampar som skapar röta. Virket
snabbmålas med färger som inte tillåter det att andas.
Därför är så oerhört många fönster från miljonprogrammet ohjälpligt skadade och
måste kasseras.
Ofta, men ingalunda alltid, är ersättningsfönster byggda av samma slags lösa och
lättsplintade virke, ibland inbakade i plåt på ett felaktigt sätt, som knappast
befrämjar luftväxling och ännu mindre passar in i byggnadens karaktär. Fönster av den
här typen är ofta klumpiga, grova och kantiga utan de sinnrikt frästa eller hyvlade
profilerna i tunna bågar och spröjs, som gör så mycket för att sprida ljuset vackert
och mjukt i ett rum och göra den förbipasserande glad över att se en vacker byggnad.
Gotländsk kopia
Då är det bättre att låta tillverka en kopia av de gamla fönstren av t.ex. god
gotlandsfur hos en betrodd hantverkare.
Det blir troligen inte dyrare än ett nytt fabriksfönster, tvärtom.
För tvärtemot vad man skulle kunna tro, handlar hållbarheten inte om att virket ska
vara tätvuxet utan om hur kådrikt det är.
I Norrland behöver träden inte försvara sig mot insekter och svampar på samma sätt
som i det mildare klimatet söderut, där kådan är trädets sätt att sätta stopp för
angreppen.
Gotlandsvirke kan vara så inmängt med kåda att det liknar mahogny och känns som
järnek i handen.
Gamla tiders bågar eller nytillverkade kopior i gott virke håller med rimlig skötsel i
århundraden. Därför finns det ingen större anledning att byta till PVC eller aluminium
(undantag kan man göra för t.ex. fönster i våtutrymmen).
Det är visserligen stabila material som håller länge, men ingenting är
"underhållsfritt" , vilket fabrikanterna försöker tuta i husägarna. Förr
eller senare även om det blir senare för de här materialen måste bågarna underhållas
på något sätt, särskilt beslag och smådelar som sällan hänger med själva
fönstrets livslängd.
Många föreningar kan bli övertalade att byta ändå, med argument om bättre
värmeisolering och tystare lägenheter.
Försäljare av nya isolerfönster behöver inte ha fel om sina produkter, men ett byte
kan vara helt onödigt i alla fall.
Det kan räcka med en renovering, noggrann injustering av bågarna, nya
silikontätningslister - helst av slangtyp - och byte av glaset i innerbågen eller även
i ytterbågen mot Pilkingtons tre fyra mm tjocka Kappa Energy Floatglas lågemissionsglas
som är belagt med tennoxid och inte mycket dyrare än standardglas i dag.
Redan det större avståndet mellan bågarna i äldre fönster utgör en utmärkt
isolering både mot buller och kallras. Det nya glaset och övriga åtgärder gör susen,
tillsammans med det faktum att glasytorna i spröjsade fönster är mindre och därför
vibrerar mindre (=skapar mindre buller), och vilar i spänstigt (linolje)kitt, vilket
också dämpar vibrationerna.
Testade bågar
Prov vid Lunds tekniska högskola och Statens provningsanstalt av fönsterbågar från
1880 och 1930 med bytta glas i innerbågen, visar att enbart renovering av bågarna och
originalglaset förbättrade isoleringen med 15 respektive 11 procent; med
lågemissionsglas var förbättringen 34 respektive 31 procent.
I prov gjorda av Sveriges provnings och forskningsanstalt (SP) fick fönster från 1880
talet med det nya glaset minst lika goda, eller i de flesta fall bättre
bullerisoleringsvärden än moderna fönster.
De sämsta värdena verkar komma från bågar utrustade med tilläggsrutor av olika slag.
("Fönster med hög ljudisolering mot trafikbuller ett samverkansprojekt inom svensk
fönsterindustri" SP Rapport 1998:26).
På köpet får man en mindre totalkostnad, mindre risk för kondens, mycket liten
påverkan på ljuset och ingen påverkan på arkitekturen.
Många kommuner erbjuder bullerbidrag om man byter de gamla fönstren mot modernt
isolerglas, men testerna ovan är ett bevis i svart på vitt att man inte behöver det och
ändå bör kunna ansöka om bidrag.
Enkel ommålning
Stadsarkitekterna brukar vara entusiastiska allierade om man vill bevara gamla fönster.
Det upptäckte t.ex. bostadsrättsföreningen Holmeja i Malmö, som var på väg att byta
sina gamla fönster mot aluminiumfönster i likhet med grannföreningarna.
I sista stund kallade föreningen in bygglovsarkitekt och stadsantikvarie, som såg att
bågarna var alldeles utmärkta utom ett par som en snickare i trakten tillverkade kopior
av för en billig penning.
I övrigt lät föreningen bara måla om bågarna. Besparing: cirka 300 000-350 000 kr
En del fastighetsägare låter klä in bågarna med t ex stränggjutna aluminumprofiler
för att förlänga underhållsperioderna, men då får man tänka på att de måste
monteras med en luftspalt på minst 6 mm eftersom det måste finnas en bra luftväxling
mellan profil och båge. Annars riskerar man röta.
Rätt hantverkare
Sist men inte minst är det mycket viktigt att välja rätt hantverkare.
Det finns gott om "skuttar" på marknaden som drar in i huset med vinkelslipar
och elhyvlar för att komma undan snabbast möjligt med största möjliga ersättning.
Deras verktyg spräcker ofta glas, som är dyrt; skapar slipspår på glasen om
hantverkaren slinter med maskinen; de använder ibland olämpligt silikonkitt som gör att
det inte går att måla om träet där kittet varit (Silpruf är ett av de mycket få
godkända silikonkitten); och blåser ibland in skum mellan byggnaden och karmen för
isolera.
Skummet expanderar och böjer karmen till en sprättbåge. De målar hafsigt och lämnar
efter sig målarfärg och fläckar på fasader, fönsterbrädor, golv och glas och skräp
och färg faller ner på gatan.
Eller målar med plastfärg så att bågarna ruttnar efter några få år.
Men det finns några enkla råd och regler:
Låt alltid en hantverkare göra ett provfönster. Släpper man lös en
hantverkare på alla fönster på en gång kan det bli en katastrof. Spola
saklöst den hantverkare som vägrar.
Om du är osäker, begär referenser och gå och inspektera tidigare projekt. Det bör du
göra hur som helst.
System
Det finns flera system av fönsterrenovering i landet utöver vanliga glasmästare m fl
som rustar upp fönster. Hittar man en hantverkare med s.k. auktorisation från ett
system, ska man alltid kontrollera denna.
Auktoriserat Fönsterunderhåll arbetar med ett eget system
och utbildar i Växjö, Tel. 0470 246 91.
Fönsterhantverkarna, Ystad jobbar med linoljefärger och
kitt i ett system som förenar gamla hantverksmetoder med modern teknik. Metodiken passar
alla sorts fönster.
System A 13, Tema Fönstersystem i Nordmaling,
utbildar också hantverkare. De jobbar mer "industriellt"; den gamla färgen
hyvlas av och kittet fräses bort. Metodiken passar bäst för moderna fönster med raka
vinklar.
Det finns även fönsterkonsulter, som kan ge goda råd. En
av dem är Göran Kåwert, som driver företaget Fönster System i Göteborg. Han ger
följande ungefärliga prislista för olika åtgärder:
Ommålning: 300 600 kr kvadratmetern inberäknat karmyttermåtten.
Totalrenovering modell Fönsterhantverkarna eller t ex A 13: 1.500 4.800 kr per kvadrat.
Beklädnad med stränggjutna aluminiumprofiler: 400 600 kr.
Nya träfönster: 1.700 3.500 kr.
Kombinerade trä och aluminiumfönster: 1.800 3.500 kr.
Aluminiumfönster: 2.200 4.000 kr.
Plastfönster: 2.000-2.500 kr.
Har fönstren antikvariskt värde kan man eventuellt få
antikvariskt bidrag på 5 10 procent av renoveringskostnaden.
Sist men inte minst rekommenderar Kåwert en fönsterunderhållsplan. Många hantverkare
kan och vill teckna en sådan.
|