til min hovedside |
|
|
Afrensning af misfarvede træfacader Bygningskultur især på Bornholm Dansk side Bygningsbevaring Raadvadsenteret bygningskultur Danmark om linoliemaling Bygningskultur Danmark om linolie bygningskultur Danmark avansert søkning mange artikkler overflatebehandling av nytt tre grunnprinnsipper Fuktighet sopp råteskader, fasader og vedlikehold, vedlikehold av oljede tregulv, Kulturarvstyrelsen Svensk side informasjon om bygningsbevarning
Malematerialer1 Indledning/Malematerialer/Pigmenter/Samlet produkt-oversigt/Litteratur / Links Malematerialer2HeldækkendemalematerialerOliefarver/Limfarver/Temperafarver/ Mineralfarver/ Olielakfarver/ Trætjærefarve/Stenkulstjære/Plast- og acrylmaling Malematerialer3 Halvdækkende malematerialer: Trætjære/Bejdse/Træbeskyttelse Malematerialer4FarveløsemalematerialerLakker/Poremætnings/oliegrundings-midler/ beskrivelse av forskjellige malingstyper Forklaring på forskjellen på kaldpresset linolje og den vanlige kokte og rå Botorget,se under vedlikehold blæring, trebåtsakuten tips og spørsmål og svar Miljøstyrelsen i danmark har laget en rapport om linolje Konklusjon på bruk av linoljemaling pigmenter i malinglag, nedbrydning Linolie til overfladebehandling af udvendigt træværk en oversikt og forklaring anngående ord og utrykk Myter om färg & trä. Om terpentinets Om järnvitriolen Om lärkvirket Om fabriksgrundat.
Linolja
Innehållsförteckning
Allmänt
Lin (Linum) är ett släkte av örter med strödda, smala blad, femtaliga blommor och runda frökapslar med 10 platta frön i varsitt rum. Släktet är det största i linväxternas familj. Det omfattar ca 200 arter, många i medelhavsområdet, på norra halvklotet. I sverige är vildlin ganska vanligt på torr gräsmark upp till södra norrland. Blomsterlin, (Linum grandiflorum) som har rosenröda blommor, är en av de storblommiga arterna som odlas som trädgårdsväxt.Viktigast är emellertid vanligt lin (Linum usitatissimum) en urgammal kulturväxt som odlas dels som textilväxt, dels för utvinning av olja och linfrökaka ur fröna. Den är ettårig, spenslig, ca 50cm hög ört som blommar med blåa (sällan vita) blommor i glesa samlingar i toppen. Spånadslin har lång fiberrik stjälk och få frökapslar medan oljelin är kortare, mer förgrenad och med flera frökapslar.
Utvinning
Linoljan utvinns oftast genom kall eller varmpressning. Vid kallpressning får man ett lågt utbyte men en olja som är relativt fri från föroreningar som t.ex. pigment. Hettar man upp fröna före pressning ökar utbytet men mera av andra ämnen följer med och oljan blir mörkare i färgen. Värmen gör också att linoljemolekyler slår sig samman och oljans inträngande förmåga blir sämre. Man kan också utvinna oljan genom extraktion, det ger dubbelt så stort utbyte som varmpressning men en betydligt mer förorenad och mörk olja.
Användning
Oljan används naturell som hälsokost eller matolja men ingår i många produkter t.ex. fernissa, linoljefärger, kalkfärg, rödfärg, tjärbehandling, tvål, såpa, och fönsterkitt. Restprodukten, linfrökakorna används till foder.
Foder
Linfrökakor innehåller slemämnen som bidrar till goda dietiska egenskaper och trots oljeutvinning innehåller fodret en del fett innehållande höga halter av linolsyra Proteinhalten i linfröfoder är hög men av låg kvalitet. Fosforinnehållet är högt och kalcium/fosforkvoten är ca 0,4. Används hela linfrön till utfodring bör de upphettas före användning. Linfrö innehåller Linamarin, en blåsyraglykosid, som vid spjälkning bildar cyanväte. Cyanväte är en giftig gas som bildar cyanokomplex med metaller i andningsenzymen, varigenom dessa enzym och därigenom andningen sätts ur funktion. Linamarin ingår med mycket små mängder och vid utfodring av små mängder frö eller frökakor har ingen giftverkan uppmärksammats.
Fett i kosten
Vid matsmältningen frigörs linolsyran från glycerolen och blir tillgänglig byggsten för kroppen. Linolsyran är essentiell. Triglyseriders huvuduppgift i levande organismer är att vara upplagsnäring. En mycket viktig egenskap är det höga energiinnehållet per viktenhet som bla beror på att triglycerider är starkt reducerade molekyler och kan därför avge mycket energi i meteboliska oxidationsprocesser. De är mycket hydrofoba och kan därför lagras i organismer i kompakt och vattenfri form. Dessutom fungerar de som stötdämpande skydd då de bildat fett depåer t.ex. under huden. De lipider som ingår aktivt i hjärna, nerver, lever etc. skiljer sig från fetter genom att de innehåller en fosfatester av en kvävehaltig bas i stället för en av fettsyrakomponenterna. Lecitin innehåller linol och linolensyrekomponenter men beroende på fosfatestern är den en fosfatid och hör till polära lipider som växelverkar med vatten. Fett i kosten ger mättnadskänsla och bidrar till smaken på maten. De fettlösliga vitaminerna A, D, E och K tas upp från lipidfraktionerna under matsmältningen.
Egenskaper
Linolja hör till de opolära lipiderna och är löslig eller blandbar i organiska lösningsmedel men olöslig i vatten. Den utgörs av triacylglyceroler som förestrats med fettsyror innehållande företrädesvis 18 kolatomer men olika mättningsgrad. Se tabell
Olivolja har tagits med som jämförelse. Dess höga innehåll av omättade fettsyrekedjor gör den lättflytande vid rumstemperatur och förhållandevis mycket reaktiv. Till skillnad mot de vanligare matoljorna innehåller linolja 25-60% Linolensyra som är en starkt omättad fettsyra med 3 dubbelbindningar. Detta gör linolja särskilt reaktiv då väteatomen i den metylengrupp som flankerar dubbelbindningen är reaktiva och lätt bildar fria radikaler med hjälp av syre och/eller ljus.. Vid oxidation (härskning) bildas bl.a. korta, fria fettsyror och även lågmolekylära aldehyder och ketoner som ger fetthärskningsaromer. Denna olja är då inte längre användbar till mat men fullt duglig till linoljans stora användning som bärare i målarfärg. Här utnyttjas inte bara hittills beskrina oxidation utan även linoljans förmåga att polymeriseras vid oxidation och bilda ett förgrenat nätverk av sammanlänkade enheter.
Linolja i kosten
Då linolja lätt oxideras tappas kallpressad linmatolja på mörka flaskor med en syrefri gas i toppen. Vid höga temperaturer reagerar oljan och det är den annars så nyttiga linolensyran som oxideras först. Linoljan är alltså inte lämplig att steka i. Naturell (och ooxiderad) kan kroppen använda alpha- linolensyran till uppbyggnad av prostaglandiner och andra hormonämnen. Naturell anses den också lindra (eksem) eller motverka (hjärtkärlsjukdomar) vissa sjukdomar.
Användning i färg
Kallpressad rå linolja är mycket tunnare än kokt (upphettad till 150 grader C. Linoljans kokpunkt är högre) och har därmed bättre inträngningsförmåga men kräver längre torktid. Med torktid menas den tid det tar för oljan att via oxidation polymeriseras så att den målade ytan känns torr. Tab molekylstorlek.
När den råa linoljan torkar utvidgar den sig upp till 15% och täpper därigenom till så att fukt inte kan tränga in och orsaka röta. Torktid i rumstemperatur är 2-4 dygn. I kokt linolja har redan kondensation och polymerisation påbörjats och torkningen går därför fortare. Bra luftomsättning och ljus påskyndar torkningen. Man kan också tillsätta sickativ. Sickativ är vanligen bly- mangan- eller koboltsalter av borsyra eller oljesyra som katalyserar oxidationen. Terpener kan användas som flyktiga förtunnare. När man målar med linoljefärg på obehandlat trä bör man först stryka en gång med rå linolja (för bästa inträngning) därefter med en något förtunnad färg och slutligen med outspädd oljefärg för att få en bra yta.
Oxidationsprocessen
Oxidationshastigheterna för Stearinsyra, Oljesyra och Linolsyra förhåller sig ungefär som 1:100:200. Oxidationen börjar med en initiering då en metylengrupp ( en som flankerar en dubbelbindning) bildar en fri radikal. Även mättade fettkedjor kan oxidera men metylengrupperna som flankerar en dubbelbindning är mer reaktiv. Vid initieringen krävs relativt hög energi och tillgången på katalysatorer spelar stor roll. Syre är viktigt vid initieringen och med hjälp av växtpigment, såsom klorofyll, som kan fungera som aktivator med hjälp av ljus omvandlas triplettsyre till singlettsyre. I singlettform har syrets två elektroner motsatt rotation och de elektroststiska krafterna repellerar varandra vilket leder till ett exiterat tillstånd. Singlettsyre är ca 1000 ggr effektivare än triplettsyre i att starta fettoxidation. Efter initieringen ökar oxidationen genom att väteatomen i alpha-position till fettsyrornas dubbelbindningar producerar fria radikaler. Därefter kan syre adderas på dessa positioner och peroxidradikaler bildas. Detta kallas propagering. Peroxidradikalerna i sin tur reducerar väte från alpha-metylengruppen på andra molekyler som då kan bilda väteperoxider och nya fria radikaler. De nya radikalerna reagerar med syre och så upprepas processen.. Hydroperoxider är relativt instabila. De deltar därför i ett antal komplexa växelverkande reaktioner som innefattar nedbrytning av fettsyrona och leder till en myriad av ämnen av varierande molekylvikt, doft och med olika biologisk betydelse. Slutfasen i oxidationen, då stabila slutprodukter bildas, kallas terminering. Dessa slutprodukter kan vara lågmolekylära ketoner eller aldehyder som bildats när fettsyrorna går av vid dubbelbindningarna. Hos linoljan som är linolensyrerik sker också tvärbindningar. Det är denna polymerisering som gör linoljan så lämpad till målarfärg, fernissa eller rostskydd.
Antioxidanter
I växten som syntetiserar sin näring genom fotosyntes finns mycket reaktivt syre.(singlettsyre) För att förhindra skador på cellerna finns antioxidanter som kan lindra eller motverka syrets skadliga inverkan därför innehåller de mest solbelysta och klorofyllrika bladen också mest C- vitamin (antioxidant). Till oljan kan man tillsätta antioxidanter t.ex. citronsyra. Den är vattenlöslig och fungerar som radikalfångare och förhindrar därigenom att oljan börjar oxidera.Denna typ av oxidant kallas inhibitor. Citronsyran kan också inaktivera katalyserande metalljoner genom kelatkomplexbindning. Man kan också tillsätta en antioxidant som ingår i fettfasen ( här lämpligen E-vitamin), denna typ av antioxidant kallas retarder (fördröjare). Många antioxidanter kan även vara prooxidanter beroende på koncentration och omgivning.
Varför självantänder linolja i trassel?
När man använt trassel att torka av med vid målning bör man vattendränka dem för att förhindra självantändning. I trassel får linoljan god kontakt med syre och om fägen därtill innehåller sickativ startar genast oxidationen. När initiering väl skett accelererar reaktionen med hjälp av ökande antal fria radikaler och bildad värme. Flertalet lågmolekylära aldehyder bildas i propageringsskedet. Dessa har relativt låg kokpunkt. Trassel håller kvar värmen och temperaturen stiger. Den kan bli så hög att självantändning sker.
Litteraturreferenser
Allmän och oorganisk kemi. Gunnar Hägg (1969)
Biokjemi. Hauge. Kleppe. Christensen. Langvand. (1979)
Food chemistry, Third edition. Owen R. Fennema. (1996)
Linfröolja, produktblad från Täby pressen. (Okt 1997)
Livsmedels teknologi, kemiska grunder. Kåre Larsson , Bo Furugren. (1995)
Naturliga antioxidanter-förekomst och funktion. Seminarium. Professor Torsten Nilsson SLU. (1997) Organisk kemi. Walter W. Linstromberg, Henry E. Baumgarten. (1980)
Plant Sources of n-3 Long Chain Fatty Acids. Artikelabstrakt. Allan Green.
Skönt målat, Dekorationsmåleriet genom tiderna. Lena Nessle, Pontus Tunander. (1995)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
