| MA färgguide - beskrivning av färgtyper
genvägar: akrylat, alkydoljefärg , linoljefärg,
slamfärg, limfärg, emulsionsfärg, lösningsmedel,fyllnadsmedel, pigment, linolja,
oljetal.
UTOMHUSFÄRGER
(gäller i viss mån även inomhusfärger)
AKRYL, AKRYLAT, AKRYLLATEX, PVA- eller
LATEX-FÄRG
Vattenburen färg som innehåller små mängder av starka lösningsmedel samt oftast
konserveringsmedel, fungicider, filmbildare, konsistensgivare, tensider, skumdämpare
m.fl. tillsatser. Går du till färgbutiken så är det oftast den här färgtypen man
vill sälja till dig. Ger en elastisk, plastliknande tjock filmyta som släpper in mer
vatten än den kan ventilera bort. Under en lång tid sa man att det inte behövdes någon
grundmålning. Idag efter tusentals rötskadade fasader och fönster rekommenderar man
alltid oljegrunding. Färgtypen är utmärkt för målning på t.ex. galvaniserad plåt.
Vi rekommenderar inte den här färgtypen för målning på träfasader utan ett
övervägande av konsekvenserna. Framför allt anser vi att man inte ska måla äldre
miljöer med denna färgtyp. Väderbeständigheten är ofta mycket god och målningen
bevarar sin glans länge om man föredrar blanka hus. Efter flera ommålningar med
latexfärg är det risk för att färgskikten blir för tjocka för att kunna hänga kvar
vid underlaget. Panelvirket blir alltmer inkapslat i den täta "plastfolien" och
ett mödosamt skrapande blir nödvändigt
ALKYDFÄRG, ALKYDOLJEFÄRG
En konsthartsprodukt av högt förädlade, ibland vegetabiliska, oljor. Några
fabrikat har en blandning av alkydolja och linolja. Ger ett färgskikt med god
glansförmåga och väderbeständighet men som efter hand kan bli sprött och spjälka
från underlaget. Alkydolja har väsentligt sämre inträngningsförmåga än linolja på
grund av betydligt större molekyler. Alkydoljor kräver konventionellt stora mängder
miljöskadliga lösningsmedel för att bli användbara. På senare tid har man emulgerat
alkyden och använder alltså vatten som huvudsakligt lösningsmedel. Detta bidrar till en
betydligt bättre miljöanpassning. Vid en framtida ommålning krävs som regel en rejäl
renskrapning.
LINOLJEFÄRG
En ren linoljefärg med rätt förarbete är en hållbar målning som långsamt
låter sig brytas ned tills det blir dags att påföra ny färg. Linoljefärg ska strykas
tunt, man brukar ange ett frimärkes tjocklek för varje strykning. Linoljefärg målas
alltid i tre skikt, grund - mellanstrykning - slutstrykning. Linoljeärgen låter panelen
andas och kan inte skada underlaget. Målningen mattas relativt fort och efter hand
eroderar färgskiktet och ger med tiden en torr, matt och kritaktig yta. Linoljefärg
behöver normalt inte renskrapas före ommålning, det är en av fördelarna. Borstning,
tvättning och sedan ny målningsbehandling på det gamla uttunnade färgskiktet ger ett
smidigt underhåll.
SLAMFÄRG, RÖDFÄRGNING & SÅPOLJEFÄRG
En slamfärg kan vara en emulsion där en mindre mängd olja ingår tillsammans med
en emulgator, som regel såpa. De äldsta slamfärgsrecepten innehåller ofta inte någon
olja alls. Slamfärg av traditionell typ, t.ex Faluröd innehåller maximalt ca 8%
linolja. Den målas alltid på ohyvlat, nytt eller tidigare slamfärgsmålat virke. I
såpoljefärg ingår alltid linolja och såpa. Såpoljefärg eller slamfärgstyper med
högre linoljehalt kan målas även på hyvlat virke. I dessa recept är det möjligt att
använda många andra pigment än enbart det röda. Huvudsakliga beståndsdelar är
vatten, pigment, mjöl, såpa, järnvitriol, linolja, beroende på typ av slamfärg. Här
är vi nära naturen! Målningen blir helt matt samt öppen för fukt. Det innebär att
ytan kan ta upp fukt men även vädra bort den. Det huvudsakliga skyddet för virket är
att jämföra med en solskyddskräm. Solens UV-ljus kan inte nå virkets naturliga
lim-ämnen och därmed inte bryta ned vedcellerna. Fuktförändringar i virket kan i viss
mån ge upphov till sprickbildning, vilket man kan motverka genom att välja virke av god
kvalitet.
Vid framtida ommålning behöver ytan oftast bara borstas ren från löst färgstoff med
en grov kvast. Slamfärg är både billig, lättanvänd och lågt miljöbelastande -
dessutom mycket vacker.
FÄRGTYPER SOM ANVÄNDS INOMHUS
LIMFÄRG
En traditionell färgtyp som i århundraden använts på väggar, murar och tak.
Målningen blir ej vattenfast. Ger en matt, vacker yta som reflekterar ljuset och ger de
ingående pigmenten en speciell lyskraft. Lim, vatten, pigment och krita är
ingredienserna. En försummad färgtyp med mycket låg miljöbelastning, både billig och
vacker. Limfärg kräver en del av målaren. Man gör klokt i att prova sig fram innan man
ger sig på det stora salstaket. Med lite träning i att blanda till rätt limstyrka och
gärna en medhjälpare tillhands kan man måla hela interiörer för en struntsumma.
EMULSIONSFÄRG, TEMPERA
För att förena olja och vatten krävs en emulgator. En vanlig typ av
emulsionsfärg kan bestå av vatten, pigment, linolja och cellulosa-lim. Cellulosa-limmet
är då emulgatorn. Emulsionsfärg torkar relativt snabbt men uppnår full styrka först
efter några veckor. Emulsionsfärg ger matta, limfärgsliknande ytor men blir
vattenfasta. Slamfärg (se ovan) kan även den vara en emulsion, där såpan är
emulgatorn. Även andra ämnen används som emulgator. Ostämnet kasein är emulgatorn i
en kasein-tempera. Ägg är emulgatorn i emulsionen ägg-oljetempera. Den enklaste
ägg-oljetemperan innehåller vatten, ägg och linolja med pigment. Ägg-oljetempera har
använts i mer än tusen år till konst och snickerier. Det finns inga belägg för att
ägget i en sådan målning avger farliga ämnen eller att allergiker blir sjuka. Man ska
dock inte måla med en så "näringsrik" färg på ytor som är utsatta för
fukt. Den historiska användingen av just ägg-oljetempera är betydligt överdriven, ägg
var i första hand människoföda. Proprtionerna mellan ägg-olja-vatten avgör torktid,
glansvärde och hållbarhet. En ägg-oljetempera är visserligen "torr" relativt
snabbt men härdningen kan ta upp till ett år för att sedan bli mycket stark.
KOMPONENTER I FÄRGER
LÖSNINGSMEDEL
I vissa oljefärgsprodukter finns upp till 70% lösningsmedel. Det påskyndar
torkningen och ökar strykbarheten hävdar tillverkarna. Allt lösningsmedel ska ju
avdunsta, vilket leder till skador både för växtliv och i ozonlager. 12.500.000 liter
lösningsmedel förbrukades årligen i Sverige för några år sedan. Effekten blev det
marknära ozon som skadar gröda och djurliv, lösningsmedelsskador i våra hjärnor samt
en belastning för atmosfären. Se upp med de "billiga" träskyddsoljor! Läs
på burken. Torrsubstans ska anges i %. De billiga produkterna säljs som
"impregneringsolja" men innehåller ibland så lite som 20% olja - resten är
lösningsmedel som du får betala dyrt för. De produkterna är en av de största
spridarna av lösningsmedel idag. Andra tillverkare hävdar att lösningsmedlen förstör
linoljans filmbildningsegenskaper och försämrar målningen. Enligt målerirecept från
1700-1800 talet ingår ofta "terpentin" men man menade då oftast en tjockare
hartsprodukt av ädlare slag än lacknafta och terpentin. I färgrecept från
1920-talet för målning utomhus med linoljefärger ingår inte något lösningsmedel.
FYLLNADSMEDEL
Vi har genom åren vant oss vid en nästan gele-artad färg som inte är rinnig och
som täcker bra, dvs lägger sig tjockt på ytan, mycket beroende på fyllnadsmedel i
färgen. Självklart blir färgen billigare att tillverka med stora mängder fyllnadsmedel
som bara kostar några kronor per kilo, men det höjer definitivt inte kvaliteten. Det är
istället en belastning för bindemedlet. Har man oturen att måla med undermålig färg
så kommer dessa fyllnadsmedel att få ett dominerande inslag i kulören efter en tid. De
husen har ofta en mycket blek sydvägg där de billiga syntetpigmenten blekts bort så att
de gråvita fyllnadmedlen tar överhanden. Det är heller inget nöje att renovera en
målning som till stora delar består av tjocka lager fyllnadsmedel. Kvalitetsfärg ska
sträckas mycket väl så att en tunn färgfilm bildas. Det är ett tungt jobb men tänk
på att du slipper mycket av den tunga skrapningen när det blir dags för nästa
ommålning.
PIGMENT
Många färgtillverkare och färgbutikernas "färgbarer" använder
syntetiska, glykolhaltiga pigmentpastor vars ljusäkthet och hållbarhet sällan kan mäta
sig med de naturliga jord-färgspigmenten. De syntetiska pigmenten utgör i sig en stor
miljöbelastning, dels är råvaran petroleum, men även framställningen lämnar stora
mängder giftigt avfall. Många hundra års erfarenhet vittnar om just de naturliga
jordfärgernas goda egenskaper. Lägg därtill deras ringa giftighet. Sedan 1700-talet har
en del mycket värdefulla pigment tillkommit bl.a restprodukter vid järnframställning.
Se specifikation av pigment,
deras oljetal mm.
OM LINOLJA
Linolja utvinns ur linfrö. Oljelin odlas i stora delar av Sverige, ända upp till
Jämtland. Efter skörd, torkning och lagring pressas fröna. Den bästa kvaliteten
erhålls vid kallpressning. För att få ut mer olja ur fröet används varmpressning och
olika kemiska processer vilket kan försämra oljans egenskaper och kvalitet i olika grad.
Restprodukten, oljekakan är ett högvärdigt fodermedel. Svensk kallpressad linolja anses
ha väsentligt bättre egenskaper för måleriändamål än importerad vilket bland annat
beror på sammansättningen av fettsyror. För byggnadsmåleri krävs en kokt och
raffinerad olja enligt mångas uppfattning. Raffineringen innebär att man avlägsnar
fettsyror som inte är torkande samt vattenupptagande. "Kokt linolja" innebär i
princip att man renat oljan och gjort den mer snabbtorkande. Det kan ske många vis,
antingen genom uppvärmning och/eller filtrering samt tillsättande av torktillsatsatser.
Torktillsatsen är metallsalter som i några få 1.000-delar fungerar som katalysatorer
och snabbar upp linoljans oxidationsprocess (linolja tar upp syre under torkningen).
Linoljans egentliga kokpunkt är 285 grC. Vid så höga temperaturer ändras linoljans
egenskaper dramatiskt. Man får en polymerisering (molekylerna binds samman i större
kedjor) av oljan som ger den nya egenskaper. Produkten kallas lin-standolja. Sol- eller
luft-oxidering förekommer ibland för att ge liknande egenskaper. Några hävdar att rå
linolja är det enda tänkbara för målning såväl inom- som utom-hus. Rå linolja har
de minsta molekylerna och den bästa inträngningsförmågan. Visst torkar rå linolja om
den stryks tunt, men det tar lite längre tid, vilket kan vara till nackdel om regn
väntas. Rå linolja nämns i några äldre recept som tillsats, ca 5%, till slutstrykning
av utomhusfärg.
Texten får kopieras med angivande av
Kulturfärg som rettigigshetshaver www.kulturfarg.se
f
|